Reflektion och recension

Jag har två porslinsblommor och båda blommor dom rikligt just. Blommorna är som små konstverk och doften är ljuvlig. Den i vita krukan bär sin ålder med heder, den härstammar i rakt nedstående led från min dotters farmors mor. Jag vet att min dåvarande svärmor pratade om hur hennes mamma hade den plantan och hur mycket den blommade. Det här var på 40-talet!

Det ger en viss stabilitet att följa något så enkelt genom årtionden speciellt i den tid vi lever då mycket är förgängligt. Blomman till vänster har jag köpt som stickling för ett par år sedan men det är först i år som den blommor ordentligt. Den är fin med sina melerade blad.

Så var det fredagens konsert :). Först måste jag berätta om vädret för hela dagen strilade regnet och kallt var det. För säkerhets skull var regnponchos inköpta och muddarna var nedpackade. När jag och mannen satt på tunnelbanan till Stadion sprack det plötsligt upp och i kön var himlen blå och solen sken! Innan konserten satt vi gott i solskenet, under tak och väntade. Sagolikt blandad publik, kul att en artiskt kan förena åldrarna. De yngsta somnade i vagnar med öronskydden på och de äldsta rockade loss rejält. Hur bra konsert som helst, tre timmar med fullständigt ös hela tiden. Jag har inte hört så mycket från hans nya platta men där fanns helt klart några nya favoriter. "Waiting for a sunny day" till exempel. Andra favvisar, Born to run, Glory days osv. 59 bast och det flåset, me want me like. Japp, han får alla plus, The Boss Springsteen :)
Edit: Redan inledningen var ett publikfrieri, Nils Lofgren startade det hela med att spela Idas sommarvisa på dragspel ;)